But it don’t snow here, it stays pretty green

Idag är det första advent och starten på min absoluta favorithögtid på året, julen. Jag älskar allt från första advents obligatoriska gudtjänstbesök till juldagens totala vila, där bara julgodisätande och filmtittande står på agendan. I år kommer det bli lite annorlunda eftersom jag för första gången kommer att spendera såväl jul som nyår här, på andra sidan jorden från min familj. Marcus dito är här så jag kommer inte vara det minsta ensam, men ändå känns det redan nu lite ovant och jobbigt. Dessutom är det svårt att få till den där riktiga julkänslan utan varken snö eller ens en enda liten minusgrad, tänker jag mig. Det finns ju några grejer man kan göra för att öka på julkänslan även när det är tidig höst-varmt och man befinner sig där de firar på fel dag, så här kommer en liten lista som jag tänkte följa för det ultimata kaliforniska julmyset:

– Spela julmusik ända från första advent, det här är min bästa lista
– Gå på Svenska Kyrkans jul- och lucia gudstjänst den 13/12
– Hosta julbrunch innan SantaCon med glögg och lussebullar
– Köpa en riktigt ful Christmas sweater och hänga runt i Napa under juldagarna

Ni som tycker att man bör ta seden dit man kommer och att jag är världens tråkigaste som inte kör en all in amerikansk jul, gå och lägg er. Det kommer vara tillräckligt amerikanskt som det är och jag tänker inte skämmas det minsta för fortsätta med svenska traditioner just under julen. Så det så.

Translation: This year I will be spending the holidays far, far away from my family for the first time. Sure, Marcus and his family  will be there, so I won’t be alone in any way, but nevertheless it already feels a bit though. I mean, how do you even get into the Christmas spirit without the tiniest bit of snow? I guess I will manage, but to be sure I’ve put together a list to survive the Californian Christmas including playing Christmas songs on Spotify (this is my best playlist), attending Church of Sweden’s Christmas and Saint Lucia (St Lucy) mass and buying a real ugly Christmas to wear in Napa 23-25 december.   Den mest juliga bild jag kunde hitta i arkivet på min nya dator, eftersom jul är väldigt mycket = kyrka i min värld så känns det ändå rimligt. Visst då?

 

Sånt man gör (skyskrapor, curry och mysiga gårdar)

Jag har bestämt mig för att ta en liten paus med söndagssammanfattningarna, det känns inte som en så rolig grej längre och det känns inte som att det blir superbra. Eller vad tycker ni, är det roligt att höra om mina veckor i sammanfattad form?

Denna vecka kör vi istället några bilder på sådant jag gjort de senaste veckorna men som inte riktigt räckt till ett eget inlägg. Förra söndagen var Marcus och jag ute och flanerade vid Embarcadero (alltså precis vid vattnet, hamnarna och Ferry Building). Det är spännande hur olika den här staden ser ut beroende på var du tittar: åt ena hållet skyskrapor, betong och stål åt andra viktorianska trähus med klätterrankor och barnteckningar i fönstren. På den här bilden ser det nästan ut som vi bor i Miami eller något (förutom jackorna kanske)…En annan bakissöndag (blev alldeles för många sådana där ett tag) hängde vi i Mission, jag stressade över min cultural map medan Marcus skrev på viktiga hemliga reklambyrågrejer. När jag nästan börjat gråta i brist på idéer kom vi till slut på ett koncept och kunde packa ihop för dagen. Magarna kurrade och vi styrde stegen mot Curry Up Now några kvarter bort. De har supergod “indisk streetfood” = rätter som tikka masala burrito och naughty naan och även om jag aldrig varit där förut älskar jag deras food truck så det var inte direkt någon chansning. Jag föredrar nog att äta deras mat i Presidios gräs under Off the Grid eftersom lokalen på Valencia St var rätt tråkig, men det smakade mycket gott som vanligt. Jag är ledig varje torsdag och om jag inte spenderar precis heeeela dagen i sängen brukar jag försöka bege mig iväg någonstans för plugg. Det är så himla mycket trevligare att jobba hela dagen när man slipper sitta i vår mörka grotta till rum plus att det är ett ganska bra sätt att se mer av staden under veckorna. I torsdags promenerade jag ner mot Coffee Bar som ligger i Mission. Det var så nice! Värmen hade kommit tillbaka lite tillfälligt och jag kunde sitta utomhus i t-shirt hela eftermiddagen på deras mysiga gård. När jag skrivit vad som kändes som tusen blogginlägg och gjord research inför diverse skolprojekt tog jag mitt pick och pack och promenerade upp på Valencia och hem.

I skrivande stund sitter jag på Coffee Bar igen, den här gången i sällskap av Flora. Idag har jag haft min första och sista lektion för den här veckan eftersom min lärare har tagit Thanksgivingledigt. Det betyder inte att vi kan göra det dock eftersom vi är överrösta med jobb, men jag behöver i alla fall inte vara i skolan förrän på måndag. Lyxigt va?

 

Fyra saker jag ser fram emot

Det börjar redan närma sig slutet på november, fattar ni vad sjukt? Här i SF börjar det bli allt mer höstligt, men i skrivande stund sitter jag i skuggan i t-shirt så vi har inte riktigt nått “vanligt” novemberväder än. Det påverkar väl varför jag inte för allt i världen kan förstå hur det kan vara första advent om mindre än två veckor. Hur som helst, det känns inte det minsta jobbigt eftersom det finns så himla mycket roligt att se fram emot de kommande månaderna. Jag tänkte att vi kör en liten genomgång:

Graduation

19 december är Marcus, Hugo, Jacob och en hel del andras sista dag i skolan, för alltid om de så vill. Då får de sin Bachelor of Fine Arts och förväntas bli vuxna med seriösa jobb och sånt. Läskigt för dem, men så himla kul för oss som får vara med att fira! Tyvärr blir det inga spexiga hattar och långa robes, för det händer tydligen bara på våren, men desto mer andra festligheter. Är så pepp på detta!

Finbesök + jul i Napa I samband med Marcus examen kommer hans familj hit (som sagt, vi ska ju fira!) och stannar över jul. Vi alla har ju varit här en hel del innan och faktiskt överlappat våra vistelser här flera gånger men aldrig lyckats ses, det har mer varit “de har varit på väg till flygplatsen när jag landat”-typ av överlappning så det ska bli jättekul att vara här tillsammans. Det bästa är att både Marcus och jag är helt lediga när de är här, så vi kommer kunna göra massor av kul saker. Till exempel kommer vi spendera julen på ett Airbnb i Napa vilket ska bli så mysigt. Jag har aldrig varit där förut vilket gör det hela ännu mer spännande.

New OrleansNågra dagar efter nyår packar vi väskorna och drar oss mot Oaklands flygplats med sikte på Los Angeles och sen NEW ORLEANS. Jag är så orimligt exalterad. New Orleans är det ställe i USA som jag velat besöka allra längst och nu är det äntligen dags. Tänker äta tills jag inte kan stå och lyssna på jazz tills öronen trillar av, om vi dessutom får till en tur till ett plantage och kan promenera runt NOLAs gator med ett glas vin i ett takeout-glas är jag mer än nöjd. Åh.

Sverige

Vi hinner inte mer än hem innan det är dags att åka tillbaka till Oakland. Mot Sverige! Det var längesedan jag var borta hemifrån så här länge så det känns så himla mysigt att komma tillbaka. Jag ska krama min familj så hårt jag kan, äta mängder av lösgodis och bröd med ost och bara ta det väldigt lugnt. Förhoppningsvis får vi även ett långväga besök till Stockholm men det är lite oklart än så länge.

Fattar ni hur mycket jag har att se fram emot eller?  Så orimligt taggad!

Potatis, pizza och frusen yoghurt

I lördags tog jag som sagt tåget till Berkeley för att möta upp Sara som hade varit och seglat. Jag tycker så mycket om att hänga där, det är en himla mysig liten stad som känns sömnig men ändå så otroligt smart.

Precis när vi mötts upp såg vi en skylt som sa Farmers Market, så vi bestämde oss för att kolla in den i jakt på något att äta.Den visade sig inte vara någon direkt höjdare och bestod mest av grönsaker, så vi fortsatte vidare upp mot universitetsområdet. Ser ni vad fint och höstligt det var eller? När vi promenerade runt bland fakulteter och föreläsningssalar blev jag så himla påminn om Lund och jag insåg att jag saknar den där lilla staden en del. Det är något speciellt med studentstäder verkar det som, oavsett vilken sida av Atlanten de ligger på. Hur duktiga amerikanerna än är på maffiga studieinstitutioner måste jag ändå erkänna Lunds UB tilltalar mig mer än detta. Det är nästan lite FÖR satsigt med alla dessa antika pelare och en helt marmorbeklädd insida.Däremot hade jag inte tackat nej till en sån här lässal. Sara och jag funderade seriöst på att åka hit någon gång bara för att plugga i en härlig miljö. När vi förundrats klart promenerade vi vidare ner mot centrum igen. Tanken var att försöka hitta något att äta, men  det visade sig vara rättare sagt än gjort. Efter att ha promenerat gata upp och gata ner drog vi slut det säkra kortet Jupiters där jag och Marcus varit tidigare.
Det är så mysigt där, speciellt nu när det blir mörkt ganska tidigt om kvällarna och alla kulörta lyktor får göra sitt jobb. Så där satt vi i många timmar och lärde känna varandra bättre, pratade om märkliga lärare, distansförhållanden och vad vi egentligen är bra på. När ölen var urdrucken och pizzan för längesedan uppäten promenerade vi ut på Berkeleys gator i jakt på en ny bar. Det gick sådär, och istället fann vi oss plötsligt utanför Yoghurtland med varsin mugg salted caramel frozen yoghurt i handen. Inte helt dumt det heller. Den åt vi upp på väg mot tåget och de sista skedarna togs i sällskap av dessa herrar precis utanför uppgången. Sen höll vi på att somna på vägen hem innan vi kramades hejdå vid Union Square för att spendera resten av kvällen på olika håll.

Frukost är dagens viktigaste mål

Jag tycker att frukost är det bästa målet på hela dagen och om det inte gett mig skörbjugg hade jag gärna ätit det till såväl lunch som middag också. Här i SF händer det titt som tätt att vi skippar havregrynsgröten vid köksbordet för något mer lyxigt så jag skulle säga att jag har ganska bra koll på var man kan få en fin start på dagen här i stan. De flesta ställen ligger i närheten av där jag bor av förklarliga skäl = man vill inte gå så långt på morgonen när man dessutom är hungrig, men jag lovar att de klarar konkurrensen. Så tada! Tre av mina bästa frukostställen i San Francisco:

Jane on Larkin
På Jane (som också finns på Fillmore St) hittar du en ganska annorlunda crowd än den som vanligtvis befolkar området Tenderloin. Här samlas hippa techies och mediamänniskor och äter Eggs Florentine, chiapudding och granola serverade av hipsters med “kaffeintresse”. Låter kanske inte som det roligaste stället, men det är inte riktigt anledningen till att jag går hit. Delvis ligger det jättenära hemma, men framför allt är deras Avocado Mash den godaste avokadomacka jag ätit någonsin och dessutom är lokalen nice (bättre än på Fillmore).

Adress: 925 Larkin St, the Tenderloin
Prisklass: Medel (mellan $ 8-12 för en rätt)

Farm:Table
En annan favorit-granne! Farm:Table ligger på vår gata och är ett superlitet typ hål i väggen. Det finns plats för max sju personer inomhus, men de har några bord på gatan och på trottoaren står en public parklet där man också kan sitta. Här tar många business-människor en kaffe på väg till jobbet, men även en del turister hittar hit eftersom det är så nära Union Square. Jag går hit för deras Daily Toast, som är ett rostat bröd med mascarponekräm, pistagekross och säsongens frukt på vilket kan låta märkligt men är så jämrans gott. De har även bra kaffe (enligt Marcus) och en bra frukostcroissant med ägg.

Adress: 754 Post St, Downtown
Prisklass: Medel (fast kanske lite billigare än Jane)
Seed + Salt
Det här är en ganska ny favorit, jag och Flora var här för första gången för bara någon vecka sedan. En anledning till det kan vara att det inte ligger lika nära som de andra utan nere i Marinan, på Chestnut St närmare bestämt. Seed + Salt känns som ett sån väldigt Marina/Pacific Heights-typisk café (för er som inte vet vad det innebär, tänk vita rika smala människor i yogabyxor som äter glutenfritt fast de ej är allergiska) men oj vad de överraskade i smak. Jag åt deras superbowl som bestod av cashewkräm och någon bärkompott med chia och ett fröbröd (utan mjöl…) med cream cheese och groddar och speciellt superbowlen . Efter första tuggan tittade jag och Flora på varandra och utbrast i kör: Men gud vad gott! Kanske inte det mysigaste stället att sitta på, men om du inte är så hungrig (de har små portioner) och sugen på veganskt, socker- och glutenfritt som faktiskt smakar svingott – gå hit!

Adress: 2240 Chestnut St, the Marina
Prisklass: Medel/Budget
Translation: This is three of my best breakfast places in SF. Two of them are really close to there I live (why I might like them a little extra since you really don’t want to walk too far in the morning when you’re hungry), but according to me they all deserve to be on a top list no matter where they’re located. Try Jane on Larkin for their Avocado Mash toast, Farm:Table for their Daily toast with mascarpone cheese, pistachios and seasonal fruit and Seed + Salt for their Superbowl with cashew cream. You’re in for a treat!

Söndagssammanfattning VIII

Några dagar sent, som vanligt, kör vi förra veckans sammanfattning.

Något jag gjorde den här veckan som var planerat:
Gjorde jag ens någonting alls som var planerat? Knappt. Det var en väldigt oplanerad vecka överlag. Jag presenterade en ganska viktig uppgift på en av mina klasser vilken tagit upp väldigt mycket tankeverksamhet. Precis innan lektionen fick vi veta att läraren totalsågat hela förra klassen vilket spädde på nervositeten med ganska stora mått. Men han gillade oss, så det var skönt.

Som inte var planerat:
Ungefär allt jag gjorde förutom skolan. Jag var bland annat i Berkeley med Sara på lördagen vilket var himla trevligt. Vi promenerade runt på universitetsområdet, åt pizza på Jupiters och frozen yoghurt på Yoghurtland. Ett inlägg om det kommer nog längre fram i veckan.Jag har hängt en del nere i Financial District och passade på att föreviga Transamerica Pyramid, ett av SFs verkliga landmärken. Förr i tiden låg en saloon byggd av ett gammalt skepp precis på den här platsen eftersom havslinjen gick precis på gatan nedanför. Idag är det måååånga kvarter nnan man når vattnet, så det är lite knäppt att tänka sig.

Och något nytt jag gjorde:
Gick på födelsedagsfest i en lokal där när man helt plötsligt hamnade i ett mötesrum hos en av SFs större reklambyråer. Det var märkligt.

Ett tips från veckan:
Ta dig tid att se dig omkring i staden där du bor, titta på byggnader, gator, lyft blicken. Jag lovar att du kommer se saker du aldrig sett förut.

Godaste maten jag lagade:
I fredags lagade jag och Marcus middag till Sara, svamp- och sparrisrisotto med vitlöksbröd. Det blev riktigt smarrigt vill jag lova, känns så himla lyxigt att använda parmesan och sparris nästan oavsett vad man gör med det.I en gränd i Chinatown, mitt emot en fabrik som gör lyckokakor. Visste ni att det inte är det minsta kinesiskt egentligen utan uppfanns av ett japanskt par här i staden? Också knäppt.

Bästa jag lärt mig:
Massor av saker om San Francisco. Jag är ju som sagt en riktig historienörd och älskar när vi på mina Urban Sociology-lektioner gör små expeditioner runt om i staden för att lära oss mer om varför den ser ut som den gör. I fredags gick vi runt i små gränder i Chinatown som jag aldrig förut lagt märke till och pratade om opiumhålor, rasism och när San Francisco kallades Barbary Coast. Så intressant.

Veckans upptäckt:
Det kanske inte riktigt räknas som en upptäckt, men Marcus och jag kom på ett sätt att komma runt våran kära public services illvilja att sända till utlandssvenskar vilket gjorde att vi kunde börja kolla på Bron. Äntligen! Älskar det ungefär lika mycket som förra säsongen, det vill säga inte så lite.Jag och Marcus unnade oss en mitt-i-veckan-middag en dag när allt kändes jobbigt. Vi åkte till Magnolia, en gastropub och bryggeri som ligger på Haight St, och jag provade deras portobelloburgare. Så.himla.gott. 

Veckans aj:
Jag var rätt risig i början på veckan och spenderade hela måndagen i sängen. Men det mesta ajet var nog i hjärtat efter allt kaos som händer i världen.

Veckans känsla:
Sådär. Det var en ganska jobbig vecka redan innan terrordåd och olyckor och sedan blev den inte så mycket bättre direkt. Helgen var ganska fin dock.

Veckans tacksamhet:
Att jag har lärt känna Sara här, hon är en himla fin kompis och det är inte alltid så lätt att hitta sådana.Tog även en extremt seriös selfie en helt vanlig tisdag. Så här ser jag ut just nu, hej hej.

Betyg på vecka:
2,5/5

Translation: Last weeks summary. It was an okay week but no more than that because of my own emotional instability and all the crazy things that’s going on in the world. 2,5/5.

Världens längsta lördag

I lördags vaknade vi upp och var lite trötta, men det är ju inget som en satsig brunch inte kan avhjälpa tänkte vi och promenerade mot Trader Joe’s. Där köpte vi på oss allt gott som fanns och satte sedan igång att fixa. När allt var klart flyttade vi upp på taket eftersom det var sommarvarmt igen (detta klimat är så förvirrande) och högg in.

Alltså drömgott med lax. Jag äter ju inte kött och väldigt sällan fisk, så när det väl blir känns det extremt lyxigt.

Som ni förstod av söndagssammanfattningen blev det en relativt festlig helg och i lördags var det dags för mimosas (vill påpeka att långt ifrån varje helg är så och att jag mest äter glass och hajkar). Skål SF!

Vi var fortfarande rätt trötta och tänkte oss en tidig kväll men ville ändå göra någonting, så vid femtiden begav vi oss mot Castro. Där ligger nämligen Brewcade, en bar med massor av arkadspel.

Spel är inte min bästa grej, så jag tittade mest på när de andra sköt rådjur (och terrorister), körde bilar jättefort och förlorade i pinball.

Efter några timmar kände vi oss inte så värst trötta och fortfarande sugna på nya äventyr. Vi traskade ner mot stan och hann inte så värst långt innan vi passerade Lucky 13, en bar som åtminstone några av oss varit sugna på att besöka ett tag.

Och vilket nice ställe det var! Definitivt en av mina favoritbarer i SF från och med nu. De hade gratis popcorn, bara en sådan sak!

Efter ett tag kom Niklas och hans vän och sen Victor så nu var vi ett helt gäng.

Helt plötsligt satt vi i en bil mot SoMa, blev insläppta genom någons lägenhet och hamnade på en konstutställning. Lite “vad hände precis?” känsla.

Men det var en ganska intressant utställning ändå, hur märkligt det än kändes att ramla rakt in i den.

Jag älskade till exempel dessa tygtavlor. De hade massor av olika teman och var så himla snyggt gjorda.

Hej hej.

När vi kände oss nöjda med konstspaningen fortsatte vi runt hörnet till något som påminde väldigt mycket om ett studentkollektiv. Alltså inte ett sådant kollektiv som jag bor i, utan snarare en korridor, där alla har sina egna rum och ett stort kök + vardagsrum som delas på. Superolagligt tydligen, så där fick vi inte ta några bilder.

Men jag kan vittna om att vi inte stannade där så länge eftersom tröttheten blev allt för påtaglig, istället avslutade vi kvällen på bästa Grubstake innan vi gick hem och kraschade nöjda efter en lång och men spännande dag.

Translation: This Saturday we started with brunch and mimosas, continued at Brewcade and my new favorite bar Lucky 13 and ended up in SoMa at an art exhibition. Or well, we didn’t really stop there since we showed our faces with milkshake and fries at Grubstake a few hours later before we went home and crashed but I guess the night kind of ended there anyway.
A very long but exciting day.

Månlandskap, frossa och snöflingor

Andra dagen i Tahoe vaknade vi upp i det hyrda rummet ovanför garaget, plockade snabbt ihop våra grejer och satte sikte mot Safeway. Vi hade nämligen bestämt att vandra en bit söderut vilket betydde att vi inte skulle åka in i samhället igen, och varken frukost eller färdkost är något man kan slarva med.

Hejdå sjön och hallå bergen!

Fast det blev faktiskt en hel del sjöar ändå, även om ingen var i närheten så stor som Tahoe. Vi startade nämligen vår vandring här, vid Echo Lake.

Vi skulle verkligen ut i den riktiga vildmarken, så då måste man anmäla vart man ska och vilka leder man tänkt gå. Vi fyllde i noga…

“The wilderness”, mäktigt ändå.

Det här var första riktiga utsikten och man smällde nästan av lite för att det var så härligt. Det var ganska mycket kallare den här dagen vilket kändes skönt, för min del hade det gärna fått vara ännu bitigare så att man riktigt känner att man lever.

Här var det inga mjuka skogsstigar som i Marin, bara sten så långt ögat nådde.

Så pass glad att vi klarat av både Upper och Lower Echo Lake.

Vi avvek lite från leden (som faktiskt var PCT, den hon hajkar i filmen Wild, det tyckte jag var coolt) och kollade in en annan sjö som jag tyvärr har glömt namnet på.

Allt såg så likadant ut och leden verkade liksom försvinna ibland mellan all sten, så någon hade varit smart nog att visa vägen med små stenhögar. Tur för oss.

Efter att ha gått igenom ett skogslandskap som direkt förde tankarna till Sverige och fick oss båda att bli lite sakniga började vi närma oss målet, Lake Aloha.

Tjocka moln vällde in över bergskammarna och det började bli riktigt kyligt.

Sen kom vi fram till sjön, som visade sig vara mindre sjö och mer månlandskap.

Dessutom låg den på över 2400 meters höjd vilket i sig var mäktigt, det är nog det högsta jag varit ovanför havet vid närmare eftertanke.

Här var det ganska kallt, men fortfarande mysigt.

När vi kommit en bit på vägen tillbaka började det snöa, till allas stora glädje. Så himla mysigt efter månader av sommar (jag vet att det låter douchigt men det är sant). Vi stannade en stund och gladdes åt de små singlande flingorna innan det var dags att gå vidare. Det här blev det sista kortet jag tog på vandringen, för sen ökade snöfallet och övergick efter ett tag i iskallt spöregn. Det, kombinerat med starka vindar och brist på regnjacka gjorde tillbakavandringen till något mindre behaglig än vägen dit. Det tog mig utan att överdriva tre timmar i bilen med ACn på högsta värme innan jag blev varm. Rookie mistake att inte alltid ta med sig regnjacka om det finns den minsta risk för regn, men sådana ska väl alla göra antar jag.

Trots frossbrytningar var det mysigt att köra hem genom regnrusket och när vi närmade oss Bay Area hade himlen blivit klar och temperaturen ökat markant. Då kändes det ändå skönt att vara hemma igen.

Tack för den här gången Tahoe, jag kommer tillbaka snart!

Translation: The second day in Tahoe we decided to hike Desolation Wilderness, Echo lake – Aloha Lake and back. It turned out to be one of the most beautiful places I’ve ever been to. But when the wind changed and the snow turned to pouring rain it wasn’t really a pleasant hike anymore and it took me three hours in the car to get warm again (no joke). It was still worth it tho, I love feeling the wind in my face even if it’s a cold one.

Thank you for a great weekend Tahoe, I will be back soon!

SÖNDAGSSAMMANFATTNING VII

Förra veckan blev det av olika anledningar ingen söndagssammanfattning så vi kör nu istället. Mobilbilder + vad jag haft för mig i veckan, here we go:

Något jag gjorde den här veckan som var planerat:
Träffade Flora och det var så himla trevligt! Ett inlägg om det kommer nog upp snart, annars kan du kika in hos henne för att se vad vi hade för oss. Ps. det handlar en del om rumpmuskler och svett.

Som inte var planerat:
Gick ut två dagar i rad. Hela helgen var otroligt oplanerad och det var faktiskt så himla skönt. Fast nu längtar jag ut i skogen, så nästa helg har vi bestämt hiking igen…

Och något nytt jag gjorde:
Massor av saker faktiskt! Till exempel spelade vi arkadspel och drack öl på Brewcade, det har jag aldrig gjort förut.

Ett tips från veckan:
Åt frukost på Seed + Salt, det är verkligen superdupergott!

Godaste maten jag lagade:
Grönkålssallad med paprika&ingefärsdressing var riktigt smaskigt och kändes väldigt vettigt efter flera månader av vad som kanske inte varit världens mest vitaminrika kost.

Bästa jag lärt mig:
Att det här som jag pluggar nu kanske är lite av min grej ändå, den känslan går inte av för hackor efter veckor av prestationsångest och förvirring.

Veckans upptäckt:
Baren Lucky 13 som ligger i Castro. Vi var där för första gången i lördags och jisses vad jag älskade det stället. Bra priser, ännu bättre musik (som man kan välja själv från en typ av jukebox), gratis popcorn och trevlig crowd, kan det bli bättre?

Veckans aj:
Efter en lite tuff helg bröt den där förkylningen jag kämpat emot sedan Tahoe ut i söndags. Idag skulle jag promenera ner till skolan, ungefär 15 minuter, och när jag kom ner dit var jag så svettig att det rann på min mage. Lämnade således bara in läxan och begav mig hemåt mot sängen igen. Lite ovärt.

Veckans känsla:
“Skolan är ändå rätt rolig alltså”

Veckans tacksamhet:
Att kunna bo här och leva det här livet, det är ändå verklig välsignelse.

Betyg på vecka:
3/5, bra men dyr…

Translation:
Last week’s summary. It got 3/5, a quite good one.

Steampunk, pizza och nostalgi

Nu hoppar vi friskt mellan veckorna och här kommer det absolut färskaste inlägget på länge. Från igår till och med!

Efter att ha klarat av dagens dubbellektioner (att sitta i en mörk datorsal 18.05 på en fredag var ingen höjdare) mötte jag upp Marcus som kom från jobbet. Vi hade bestämt oss för att stanna i stan över helgen, för en gångs skull, och när man inte ska upp och hajka morgonen därpå är det ju fritt fram att dricka öl och sånt. Philip, Jacob och Hugo tyckte att det lät som en bra idé så vi sammanstrålade i köket på Post. Runt nio gick vi ca 20 steg till kvartersbaren Royale, där Wrapped in Plastic skulle spela som de alltid gör den första fredagen varje månad.

Vi lyssnade på jazz och väntade på att biljardbordet skulle bli ledigt.

Hugo tyckte visst att det var väldigt kul (han skrattar alltså och snyter sig inte i handen som det kanske ser ut vid första anblicken).

Jag hade glömt hur livsfarligt det kan vara att stå nära någon som spelar biljard, fick flytta runt bordet ungefär tusen gånger för att jag stod i vägen.

Efter ett tag var det dags att röra sig vidare ner i Tenderloin, mot Whitechapel!

Whitechapel är en nyöppnad steampunk/ginbar på Polk St som är byggd att se ut som att den existerar inuti en nedlagd tunnelbanestation. Vi gick förbi den i början på veckan och kände att den var värd ett mer ordentligt besök.

När man är på en ginbar är ju drinkar givet!

Har aldrig sett så många olika sorters gin.

Jag gillade verkligen Whitechapel, mycket för att det fick mig att bli så otroligt London-nostalgisk. Jag bodde ju där ett år efter studenten om du inte visste.

Undrar hur mycket pengar de tryckt in den här baren alltså, varje detalj kändes välgenomtänkt och superpåkostad. Till och med toaletterna var perfekta.

Så där satt vi, drickandes drinkar och pratandes om skolan (…), vilka städer det är bäst att bo i i framtiden (sådant himla lyxproblem) och vad svårt det är att veta vad man vill göra egentligen innan vi traskade hem med en pizzabox i näven.

Idag är första lördagen på vad känns som hundra år som vi inte har något planerat och det känns som himla himla skönt. Nu: brunch.