Tre saker som förvånade mig när jag flyttade till USA.

Det är mycket som förändras när man flyttar till ett annat land, även om det är till en bekant stad där man förstår språket. Jag har bott utomlands förut och var således åtminstone lite beredd på att det tar lite tid att vänja sig, men trots att jag hängt här rätt mycket förut var det några saker som förvånade mig.

– Tvärtom vad man kan tro ligger USA, åtminstone SF som borde ligga långt före, verkligen efter när det gäller viss typ av teknik. Visst åker folk runt på hoverboards och vissa barer har skyltar som förbjuder Google glasses, men på en inte lika cool tech-nivå står det lite värre till.  Internet är otroligt dåligt och dyrt baserat på vad man får, vi betalar en rätt saftig räkning varje månad och vårt wi-fi är ungefär lika snabbt som det modem vi hade hemma år 2006. En annan grej är att affärerna precis (alltså precis, typ i höstas) har börjat med chipläsare och många ställen har inte ens denna “nymodighet”.Jag trodde verkligen att allt skulle ligga före här, det är ju ändå staden som fostrat Facebook, Uber och Apple, men tydligen inte.

– Ingen röker. Även om det känns som att allt färre langar fram ett ciggpaket i Sverige, så är det verkligen en enorm skillnad. Jag personligen har inte reflekterat så mycket över detta eftersom jag inte röker själv, men så fort någon påpekade detta slog det mig: om man jämför med de allra flesta ställen i Europa så är San Francisco en i princip rökfri stad (från cigaretter, that is). Det gör också att man måste vara mycket mer noga med var man FÅR röka (om man gillar sånt) eftersom förbud är mycket vanligare här. Marcus har berättat att på hans jobb är det otroligt få som tar rökpauser, och alla är från andra sidan av Atlanten.

– Hur viktigt det egentligen är med sport. Visst, vi svenskar gillar sport. Ni vet: håller på våra lag, slåss lite på derbyn (obs ej att rekommendera), tittar när Sverige spelar VM/EM eller tävlar i OS. Men här är det liksom på en helt annan nivå, där sportlagstillhörighet är en ganska stor del i mångas identitet. Jag köpte en gång en New York Mets-tröja på Beyond Retro, mest för att den var snygg och hade fina färger. Jag tog såklart med den hit och precis när jag kom hit bar jag tröjan några gånger. Det har jag slutat med nu, för jag fick så mycket kommentarer. Inget otrevligt utan snarare glada tillrop, men eftersom jag inte har så bra koll på baseboll överhuvudtaget och om något håller på Giants (såklart!) och inte något random östkustlag kändes det bara fel. Det var liksom vilseledande, som att jag lajvade en tillhörighet jag inte hade, något jag aldrig reflekterat det minsta över innan flyttlasset gick hit.

bild (4).JPG

Translation: It’s always somewhat of a shock moving to another country, even if you’re familiar with the city and know the language. Since I’d lived abroad before coming to SF, I was aware of some of the hardships like homesickness to cultural barriers, but there were things other about San Francisco/the US that really surprised me.
1. Not as tech forward as expected. Even though the Bay Area is home to great tech companies like Facebook and Apple, they/we are still “behind” in some matters. The internet connection/wi-fi is slow and expensive compared to Sweden where fiber often times is rather the rule than the exception. Here, our apartment wi-fi is merely faster than the modem line I had ten years ago in my parents house located 6 miles outside of a Swedish small town. Also, being able to pay with a chip card is something new here which amazes me since I got my first chip card around 2008.
2. No one smokes. Compared to most places in Europe SF must be considered smoke free. Marcus just told me that very, very few people take smoking breaks at his workplace, and that the only people doing it are European.
3. Sports are important. While living in Sweden I purchased a Mets top just because I liked the colors. As a Swede I didn’t really relate to baseball at all and certainly didn’t realize how important the sport is to so so many people. When wearing the top here in SF I got so many comments that I simply stopped using it. Not because people said mean things, but because I felt like such a fake (Go Giants!).

Fredagslista

WordPress påminde mig så fint att det idag är fjorton dagar sedan jag publicerade det senaste inlägget, lite för länge tänker jag. Men sedan dess har jag nästan svimmat av stress, äntligen fått ledigt, hängt massor i solen med Sandra och bara njutit, otroligt välbehövligt efter en väldigt, väldigt hetsig period. Nu har jag precis lämnat henne på tåget mot flygplatsen och tänkte spendera resten av eftermiddagen i soffan. Så.himla.skönt. Det är så så så roligt att få besök, men nog blir man lite trött av att visa runt i tio dagar? I alla fall om man är som jag och behöver sin egentid för att återfå energin.

Jag lovar att berätta allt om vad vi gjorde framöver, men så länge får ni nöja er med en liten lista medan jag återgår till mitt vilande.

Hur gammal är du?
Snart tjugofem (8 april!!), herre jösses.

Hur gammal känner du dig?
Jag tror jag känner mig ungefär lika gammal som jag är? Eller ja, hur vet man det egentligen? Jag tycker dock att det känns konstigt att folk födda 90 & 89 som är i samma ålder som jag nu fyller 26 och 27, då är man ju vuxen vuxen. Jag antar att jag också är det då?

DSC06124Var bor du?
I Tenderloin, San Francisco, i en trerummare tillsammans med Marcus, Jacob och Kate.

Vad har du gjort i dag?
Idag är det fredag (långfredag!) och jag har noll påskkänsla. Däremot har jag:
– Kisat mot solen på Union Square (det är så varmt!).
– Ätit brunch (salmon&egg sandwich + hashbrowns) på the Grove i SoMa med Sandra.
– Kikat runt på rean.
– Ätit glass och hängt i soffan.

Sommar, höst, vinter eller vår, vilken föredrar du? Varför?
I Sverige: definitivt vår! “Mellan hägg och syrén” är ju den bästa tiden någonsin, då skulle jag inte vilja vara någon annanstans. Här är hösten väldigt härlig, sommarvärme ända in i november.   DSC05428Nämn tre saker som man kanske inte vet om dig?
1. När jag var liten dubbade jag tecknad film, jag var till exempel röst åt prinsessan Dot i Ett Småkryps Liv och sjöng i Tarzan.
2. Min armbåge hoppade ur led ungefär fem gånger fram tills jag var sju, nackdelen med sk. jungfruarmbåge. Så konstigt namn förresten?
3. Jag föddes med blå ögon men de ändrade färg när jag gick i lågstadiet eller så. Visste inte ens att det gick. Nu är de gröna med gult i mitten.

Var i världen skulle du vilja befinna dig just nu?
Alltså, jag älskar verkligen att bo här och skulle nog inte vilja befinna mig någon annanstans. MEN, just nu är det påsk, Sandra åkte precis och Marcus är i New York hela helgen. På ett sätt är det skönt att få ensamtid, men nog vore det mysigt att landa hemma i Hovsta med familjen för en helg med middagar, godis, promenader och soffmys.

Vad är du på för humör just nu?
Ganska glad med lite trött + rastlös. Känner att jag borde gå ut och ta vara på vädret samtidigt som jag absolut inte orkar göra någonting.

DSC03175Vilket är ditt favoritgodis?
Alltså jag älskar ju plockgodis, mest salta lakrisgrejer som s-märken.

Vilken är din favoritaffär?
Klädmässigt så shoppar jag inte så mycket, pengarna räcker inte riktigt till det. Men skulle jag kunna skulle jag raida Fjällräven/Naturkompaniet/Patagonia på diverse outdoor- och hiking-grejer. Annars älskar jag Wholefoods, mitt life goal är att kunna handla all mat där.

Är du morgon- eller kvällsmänniska?
Morgon, definitivt. Jag är supertrött på kvällen och har lättare att vakna ju tidigare det är (även om det så klart finns en gräns).

DSC06951.JPGHar du blivit sydd någon gång?
Nej, bara tejpats en gång när jag ramlade in i ett element. Tursamt nog var vi redan på sjukhuset och hälsade på min lillebror som precis fötts, så vi behövde bara ta hissen upp för att få det fixat. Har kvar ett ärr som alltså firar 20 år i sommar.

Vem gjorde senast något extra speciellt för dig?
Marcus, som kom hem med en bok jag velat ha jättelänge när jag var både söderstressad och pank. Började gråta av glädje.

Är du blyg?
Jag tror att vissa skulle säga det, men jag gillar inte riktigt ordet blyg. Det låter som att det är något negativt, som att man är för feg för att prata och ta för sig. Det är inte sant, jag tror att “blyga” personer ofta är mer reflekterande och inkännande, inte bara pratar för sakens skull. Så är det för mig i alla fall.

DSC07419.JPGVad heter du i andra namn?
Anna, fast egentligen är det mitt första namn eftersom det står först hos Skatteverket. Anna Linnéa Berglund alltså. Här går jag under Anna på alla officiella papper, mycket förvirrande då jag inte överhuvudtaget identifierar mig med det namnet.

Vill du gifta dig?
Ja, någon gång.

 

Translation: WordPress tells me it was two weeks since I last posted here. Such a long time, but I’ve been busy hanging out with Sandra and taking care of myself after a very, very stressful period. It’s been great and I think I really needed to just relax and have fun for a while. Now she’s on her way back to Norway and Marcus is in New York, so I’ve decided to take the night off. No homework, no internship applications, no work. Even though it’s so so so wonderful to have visitors it’s also kind of exhausting, at least for someone like me who needs her alone time. So tonight it’s me, Southland and whatever deliciously tasting I choose to have for dinner.

 

Man hinner mycket på 23 år.

3 dagar, sedan landar en av mina bästa och äldsta (äldsta? längsta? mest långvariga?) kompisar på SFO och stannar i tio dagar. Jag kan inte minnas sist vi umgicks så många dagar i rad, det måste ha varit i gymnasiet eller så. För ja, vi har nämligen känt varandra sedan förskolan och gått såväl låg-, -mellan, högstadiet och gymnasiet tillsammans. Då hinner man med en hel del (alla fall enligt Facebook), till exempel:

Vara femton år och posa vid busshållsplatsen och vara sjutton år och posa på The Voice.

Gå i tvåan och posa på nyår och vara ungefär lika små men ändå posa i Turkiet där man är utan föräldrar.

Posa rimligt på bal och posa lite tråkigare på student.

Fylla arton-posen och “vi kan den här grejen nu”-posen.

Vara i London och posa vid köksbordet och vara i London och posa vid Buckingham Palace.

Posa medan man låtsas att misshandla/bli misshandlad under sin projektarbetsföreställning, posa på Burlesque.

Och sist men inte minst,  posa på skolavslutningen i femman och posa när man flyr ut ur skogen som man är vilse i eftersom man kanske råkade köra lite fel i Mora och hamnade på andra sidan Siljan.

Tre dagar och jag kan knappt vänta.

Translation: In about three days one of my best and oldest (longest, most long-lived?) friends comes to visit and I’m super excited (!!!!). We’ve known each other since pre-school (23 years ago!) but I can’t remember the last time we saw each other every day for as long as ten days in a row, even though that was standard procedure in high school. Can’t wait to see her.

Sweden Snapshots

Nu var det ju längesedan jag lämnade Sverige, närmare en och en halv månad, men pga har så otroligt mycket att fixa med precis hela tiden har jag inte hunnit visa er vad som hände där. Och det finns kanske ingen dag som passar bättre än just nu, när jag längtar hem så det gör ont i hela magen. I Sverige låg kameran i väskan precis hela tiden och jag njöt järnet av att vara helt ledig, men några mobilbilder fick jag i alla fall till.

Processed with VSCOcam with c1 preset

Vi började ju besöket i Stockholm, där vi stannade ganska precis en vecka. Promenerade runt på stan, åt mängder med tunnbröd och Bregott och tittade ikapp på Svtplay.

Processed with VSCOcam with m5 preset

Jag trotsade kylan och åkte och hälsade på min lillebror Erik på Ekerö också. Det var så himla fint att se honom efter fem månader i olika världsdelar. Fint, men kallt. -17 i Stockholm borde ingen någonsin behöva utstå.

Processed with VSCOcam with c1 preset

På tal om Erik så var vi och lyssnade på honom och Nadja Evelina på Debaser Strand. Så himla bra och mitt stolta storasysterhjärta bankade nog hårdare än någonsin. Du borde verkligen kolla in henne på Spotify om du gillar typ svensk pop med bra texter.

Processed with VSCOcam with f2 preset

Efter att ha firat Marcus examen med släkt och familj åkte vi vidare mot Örebro. Där var det också kallt men så här fint.

Processed with VSCOcam with f2 preset

Vi spenderade dagarna ute på landet i det helt amaaaaaazing vädret, åkte längdskidor och promenerade.

Processed with VSCOcam with c1 preset

Vi använde också Marcus examenspresent = ett besök på Länsteatern och Befrielsefronten. Det var sinnesbra, jag hulkgrät och gapskrattade om vartannat. Pjäsen har nog slutat spelas nu, men om du någonsin får chansen att se Maria Svelands dramatiska debut så ta den för sjutton!

Processed with VSCOcam with f2 preset

En söndag tog mina två småbröder (som definitivt inte är så små längre) och jag bilen till Romme Alpin och spenderade dagen i backen. Jag har åkt slalom sedan jag var kanske fyra/fem men inte stått på ett par skidor sedan 2011, så det var onekligen dags. Så.jäkla.kul. Och fint att få hänga med sina brorsor så intensivt under en hel dag.

Processed with VSCOcam with c1 preset

Min sista helg i landet kom Sandra till Örebro och hon, jag och Annette åt tacos och försökte navigera genom havet av hundar. Sån himla tur att i alla fall två tredjedelar av den här trion (då pratar jag inte om hundarna) återförenas inom en väldigt snar framtid.

Processed with VSCOcam with c1 preset

Och så hade det plötsligt gått tre veckor och det var dags att sätta sig på bussen mot Arlanda igen. Förutom det jag visat er hann jag också med återförening med hela Marcus-gänget, dricka vin med S&A, hälsa på farmor och farfar, äta middag med Anna (som snart får en bebis herregud!!) och en hel massa andra saker som gjorde tiden värd. Hur bra det än är här längtar jag massor tills vi hälsar på hemma nästa gång.

Translation: Pics from when we were visiting Sweden! We were there for three weeks and it was freezing cold but amazingly beautiful. I did cross country and downhill skiing, hung out with people I’ve missed like crazy, listened to my brother’s gig at Debaser Strand, went to two different plays (one in Stockholm and one in Örebro) and just enjoyed walking around familiar streets.

Tre saker att läsa den 8 mars

– Min vän Linn skrev så fint till sin dotter Lykke i Expressen idag.

– Rättviseförmedlingen tipsar om bra kvinnodagskunskap.

– Ida ger svar på tal, här och här.


Jag orkar inte ens tänka på hur jäkla sjukt det är att vi fortfarande behöver den här dagen, att en kvinna tjänar i snitt 3,6 miljoner (!) mindre än en man under sin livstid, att vi ständigt reduceras till att vara enbart våra kroppar, att det går så otroligt sakta framåt. Jag tänker absolut inte säga grattis på kvinnodagen, men gott nytt kvinnokampsår till oss åtminstone.

Translation: Today it’s International Women’s Day and I posted links to three things that I think you should read (unfortunately they’re all in Swedish). I’d never say congratulations for being a woman today, but we can at least wish each other a happy new feminist year, right?

Vi ses snart igen, New Orleans

DSC08604
DSC08605
DSC08613
DSC08609
DSC08642
DSC08641

Processed with VSCOcam with c1 preset

DSC08643DSC03276DSC03275Vår sista (och varmaste) dag i New Orleans gick vi på en guidad tur på stadens största och mest kända begravningsplats, cyklade runt i Tremé, kikade in på ett museum om Mardi Gras Indians, åt lunch på Liuzza’s by the tracks och avslutade kvällen med drinkar i Franska kvarteret och middag i East Carrollton.

Translation: The last day in New Orleans we did a tour of St Louis Cemetery no. 1, biked around Tremé, peeked in to the Mardi Gras Indians museum, had lunch at Liuzza’s by the tracks and finished it all off with drinks in French Quarter and dinner in East Carrollton.