I left my heart in San Francisco.

När jag och Marcus för snart tre veckor sedan skiljdes åt på Stockholms central kunde jag inte sluta gråta. När tåget rullade ut från stationen var det 116 dagar tills vi skulle ses igen, fyra dagar innan julafton. Det kändes lite som att jorden skulle gå under. Man tror att man vänjer sig, att det ska bli lättare och lättare ju fler gånger vi behöver utsättas för de där jäkla avskeden. Det stämmer inte.

Efter ungefär två veckor insåg jag att det skulle bli alldeles för jobbigt att vara ifrån varandra i drygt tre månader till. Det är möjligt att man blir lite galen av längtan för helt plötsligt hade jag bokat en biljett till det stora landet i väst. Den 27e oktober åker jag! Jag tänker att vi kollar på lite bilder från andra gånger jag varit där medan vi väntar.

DSC00924
DSC02840
DSC02861
DSC00972
DSC01085
DSC01088
IMG_2359
DSC01238
DSC00876

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s